Reinfeldts tal
Straff, straff och ännu mera straff och hårdare tag..
Varför blir man inte förvånad att vår käre landsfader att han lade mest krut på denna fråga? Det är ju redan ökänt att den borgerliga alltians regeringen satsar stenhårt på en förmyndarstat och förtryckarstat. Frågan som man bör ställa sig i sammanhang som har med brottslighet är. Vad är den bakomliggande orsaken? Det finns alltid en sådan om man verkligen går till grunden med en sådan fråga.
Jag fick lära mig, när jag jobbade på ett behandlingshem för rättspsykpatienter, att det finns alltid en intressant historia bakom ett tragiskt människoöde och vart kommer man om man bara kocentrerar sina resurser till brott och straff och inte så mycket på behandling? Jag säger inte att det är fel med hårdare straff i många fall och jag vill inte heller försvara de kriminella och deras aktiviteter, men man får aldrig glömma bort människan i sammanhanget och att varje männsiska är unik.
Tyvärr så kan vi se i de allra flesta fallen, en person som samhället har glömt bort i redan unga år. En person som om någon hade vågat att bry sig och sett, öppnat dörren för, räckt ut en hand till eller på annat sätt erbjudit sitt stöd, kanske aldrig hade hamnat i den situationen som de hamnade i. Men, tyvärr så är, den svenska moralen "sköt dig själv och skit i andra" alldeles för djupt rotat i oss. Vi är rädda för att låna ut oss till en främling ett litet ynka slag eller för att stöta oss med andra. Jag är mycket glad för att det finns folk, runt om i Sverige, som går mot strömmen och gör det i alla fall. Visserligen kan man inte skylla på sin barndom att man blir kriminell, men det är lätt att hamna i de spåren som man har sett under sin uppväxt. Jag har själv en bekant som har hamnat i den - mamma är narkoman och använder tunga droger hela tiden och pappan är alkolist - hur lätt är det för denne person att hamna i något annat än ett missbruk? Vart var lärare, socialen, andra anhöriga, grannar etc när denne växte upp? Tänk om ändå något hade skett vid typ 2 3 års åldern så kanske han/hon hade sluppit leva i missbruk själv idag.
Lyssna på den svenska jämmerdalen med Björn Affzelius så förstår ni hur jag menar. En fantastisk text, citat: "om du misshandlar din hustru och förtrycker dina ungar så väljer grannen din att blunda, men om du inte sörjer för att gräsmattan är ansad, så tar det hus i helvete och grannen blir fly förbannad" slut citat.
Micke
Varför blir man inte förvånad att vår käre landsfader att han lade mest krut på denna fråga? Det är ju redan ökänt att den borgerliga alltians regeringen satsar stenhårt på en förmyndarstat och förtryckarstat. Frågan som man bör ställa sig i sammanhang som har med brottslighet är. Vad är den bakomliggande orsaken? Det finns alltid en sådan om man verkligen går till grunden med en sådan fråga.
Jag fick lära mig, när jag jobbade på ett behandlingshem för rättspsykpatienter, att det finns alltid en intressant historia bakom ett tragiskt människoöde och vart kommer man om man bara kocentrerar sina resurser till brott och straff och inte så mycket på behandling? Jag säger inte att det är fel med hårdare straff i många fall och jag vill inte heller försvara de kriminella och deras aktiviteter, men man får aldrig glömma bort människan i sammanhanget och att varje männsiska är unik.
Tyvärr så kan vi se i de allra flesta fallen, en person som samhället har glömt bort i redan unga år. En person som om någon hade vågat att bry sig och sett, öppnat dörren för, räckt ut en hand till eller på annat sätt erbjudit sitt stöd, kanske aldrig hade hamnat i den situationen som de hamnade i. Men, tyvärr så är, den svenska moralen "sköt dig själv och skit i andra" alldeles för djupt rotat i oss. Vi är rädda för att låna ut oss till en främling ett litet ynka slag eller för att stöta oss med andra. Jag är mycket glad för att det finns folk, runt om i Sverige, som går mot strömmen och gör det i alla fall. Visserligen kan man inte skylla på sin barndom att man blir kriminell, men det är lätt att hamna i de spåren som man har sett under sin uppväxt. Jag har själv en bekant som har hamnat i den - mamma är narkoman och använder tunga droger hela tiden och pappan är alkolist - hur lätt är det för denne person att hamna i något annat än ett missbruk? Vart var lärare, socialen, andra anhöriga, grannar etc när denne växte upp? Tänk om ändå något hade skett vid typ 2 3 års åldern så kanske han/hon hade sluppit leva i missbruk själv idag.
Lyssna på den svenska jämmerdalen med Björn Affzelius så förstår ni hur jag menar. En fantastisk text, citat: "om du misshandlar din hustru och förtrycker dina ungar så väljer grannen din att blunda, men om du inte sörjer för att gräsmattan är ansad, så tar det hus i helvete och grannen blir fly förbannad" slut citat.
Micke
Kommentarer
Trackback
