Väntans tider.
Micke
Klart
Micke
Tiden läker alla sår?
Livet är en dans på rosor....
Ja, det är det, men det är alla dessa jävla taggar att trampa på hela tiden.....
Livet går vidare.....
Ja, livet går vidare oavsett om vi vill det eller inte. Det är inriktningen på livet som vi kan styra om vi vill. Sedan att jag är en person som jag är, det är lite svårt att ändra på.
Återigen så visst är det lätt att säga förlåt och få ett svar på det att man är förlåten, men så länge som man då inte går vidare i livet tillsammans som vänner, kamrater eller partners fullt ut - har man då verkligen förlåtit eller blivit förlåten? Har du eller jag varit helt ärlig mot vännen, partnern eller kamraten som bett om ursäkt? Värt att tänka på kanske..... För hur ärlig är då vännen, kamraten, partnern som säger att denne älskar dig som du är?
Micke
Livet
Närmar sig slutet
Nu närmar det sig snabbt slutet på bussförarutbildningen. Teoriprovet är redan avklarat och tider för uppkörning samt teoriprovet för yrkeskompetensbeviset är redan inbokade... Håller tummarna och hoppas för fullt på att klara av det.
Sedan ska man ut i arbetslivet igen. Jag vet inte riktigt vad jag vill göra än. Jag slutade ju på sjukhuset, men börjar nu sakna mina kollegor ganska mycket. Inte alla, men de flesta. Mötte föresten chefen från mitt jobb på sjukhuset på after work för ett tag sedan. Hon ställde då frågan om jag saknade mina gamla kollegor och jag svarade att det gjorde jag. Men jag ville inte tala om vilka jag inte saknade - men om du läser detta chefen - så saknar jag visst dig även om jag inte sa det rakt ut där och då.
Sedan så har jag ju alltid taxin att gå tillbaks till. Saknat detta jobbet jävligt mycket. Det är en enorm frihet men samtidigt ett ansvar som inte kan förklaras förrän man har prövat på det. Det är ju visserligen så att man fortfarande har en chef och en arbetsgivare som vill att man kör in så mycket pengar som man bara kan och orkar och dessutom ska man vara rädd om fordonet, ryktet, sig själv och passagerarna samt att man ska hålla ordning och reda. Men ändå - så är det fortfarande ett enormt fritt yrke och väldigt variationsrikt jobb..... Tror det kan bli så på bussen också. Visserligen ska man köra mellan punkt a och punkt b och man ska göra allt det andra precis som på taxi, men den ena dagen kommer ju aldrig att bli den andra lik. Varje möte med en person är unikt och utvecklar sig till det som vi vill att det ska utveckla sig till och till det som vi gör det till...... Dessutom så är det ju så att det skulle kännas ganska fånigt att inte använda körkortet nu när man har slitit i skolan samt dragit på sig studielån. Det borde ju kunna gå att få till en kombination av de båda olika jobben. Får ta mig en seriös funderare på det hela. Jag vill ju inte gärna svika Kåre heller då han är den bästa arbetsgivaren inom transporten som jag har jobbat för.....
Micke
